söndag 27 februari 2011

Kontroll

Vårt modem och vår router till vårt trådlösa nätverk har sedan vi köpte dem varit placerade i källaren. En rest från vår stationära tid. Nu lever vi i den portabla tiden och ingen sitter längre vid den stationära datorn i källaren. Den fungerar faktiskt inte ens - och ingen bryr sig.

Ett problem med routern har varit att den som sitter närmast får bäst uppkoppling. Helt lugnt så länge det bara är EN som vill surfa. Men med tre bärbara datorer och en 14-åring som bor vägg i vägg med routern i källaren så blir det väldigt lite kvar att surfa på åt de vuxna, som helst sitter i vardagsrummet.

Back-up-foto
Idag, äntligen, tog vi tag i problemet och flyttade upp modem och routern. Efter en massa gnöl och gnäll, en sladd som fastnade i hålet ner till källaren, en sladdinköpstur till Clas Ohlson och ett paniksamtal till vår hantverksgranne så kopplade vi äntligen ihop sladdar med lådor  och apparater igen i vardagsrummet. Så slår vi på datorn och tv:n igen och blir förvånade. Det fungerade direkt. Helt otroligt.
Så nu har föräldrarna kontrollen igen!

(Och det är inte synd om Hilda för hon har gratis 3G på sin dator och kan surfa överallt!)


Annars så mår vi bra. Ingen mer har insjuknat. Ännu. De små har piggnat till. Läste på nätet att det kan vara upp till 48 timmars inkubationstid. Det är ju i natt då. Vi håller tummarna.

Jamen, va bra.

Konversation mellan Selma 3,5 år och pappa 35 år, klockan 17.50 söndag.
- Jag ska linga till blandkålen.
- Man får inte ringa brandkåren om det inte brinner...
- Men det blinner... här i vårat hus!
- Jaha. Ring då.
- Ling ling. Blandkålen!? Kom. Det blinner i vårat hus!

- Vet du vad dom sa, pappa? Dom sa att dom kommer kvart över sju. Dom skulle äta nu.
- Jamen, va bra.

lördag 26 februari 2011

Lägesanalys

Gjorde en analys i natt runt ettiden.

M på dagis kräktes enligt uppgift under förmiddagen. Om vi räknar med att detta betyder runt klockan tio-elva och tänker oss att det var då som Selma blev smittad så har vi en inkubationstid på cirka sju-åtta timmar eftersom Selma kräktes på golvet i vardagsrummet vid sextiden.

Klockan halvett kräktes Einar. Det stämmer bra med min hypotes om en inkubationstiden på sju-åtta timmar. Henke tog hand om Einar, kräket och tvätten i natt. Enligt min teori kommer Henke att kräkas någon gång mellan klockan åtta och nio.

Jag gillar att ha rätt. Den här gången kan jag tänka mig att göra ett undantag.

fredag 25 februari 2011

Rättvisa skipad

När barnen hämtades strax efter klockan tre på dagis i eftermiddags var alla avdelningar ute och lekte. Fröknarna berättade att de var nog lite kalla för de hade varit ute sedan lunch. Tre barn hade kräkts så ingen av fröknarna ville vara inne. Bra tänkt.

Einar kom springande.
- M har kräkts. Selma var nära. Hon är SMITTAD.
Det var tydligt att fröknarna hade pratat med barnen om kräksjukan.
- Vi får väl se, sa jag. Mest som en stilla vädjan...

Fredag eftermiddag. Vi är för trötta för stek så vi avslutade vår vegetariska vecka - med att beställa familjepizza med bacon och köttfärs.
- Vill någon följa med och hämta pizzan?
Selma hoppar upp ur soffan och ropar:
- Ja!
Samtidigt som hon kräks på golvet. Uuhhäää.
- Hon är smittad, kommenterar Einar. Jag kan följa med till pizzerian istället.


Pizzan smakade inte riktigt lika bra idag som den brukar göra. Suck.


Vi har ju varit väldigt snälla och beredvilliga mot allehanda förkylningsvirus den senaste månaden så det var väl inte mer än rättvist att släppa in maginfluensavirusen också...

Trevlig helg. Typ.

torsdag 24 februari 2011

Torsdagens spänning

Dagens mest spännande händelser

- Diskussionen med kollegorna om nödvändigheten av prov. Måste man ha prov för att veta om eleverna når målen? Nej, enligt de flesta. Men man har det ändå. För att eleverna behöver ett avslut. Eller för att det förväntas. Eller för att lättare motivera betygen. Tänk om vi skulle strunta i proven...? En spännande fortsättning följer.

- Det tog nästan två timmar för morfar att få hem två krånglande barn från dagis. Stackars morfar.

- Den vegetariska veckan är avslöjad. Se kommentar från äldsta dottern i förra inlägget. Nu blir det stek till middag i morgon.

- Jag har rakat håret på maken. Ja, alltså inte rakat av honom det. Utan använt Hildas plattång som hon fick i födelsedagspresent och gjort det rakt. Nu ser han mer ut som en basist än som en trummis. Funderar på om jag ska lägga ut lite bildbevis, men jag vet inte om jag vågar.

måndag 21 februari 2011

Spenatchock!

I radhusfamiljen på måndagskvällen chockades föräldrarna allvarligt.

Mamman hade tänjts på gränserna under planerandet av veckans matsedel genom att dels planera en helt vegetarisk vecka (vilket barnen ännu är ovetandes om) och dels planera in spenatsoppa eftersom hon själv har längtat efter det en längre tid.

När barnen samlades runt middagsbordet strax efter klockan fem på måndagskvällen tittade de i soppkastrullen och chockade föräldrarna genom att utbrista:
- Åh spenat, vad gott!
Alla de fyra barnen åt sedan spenatsoppa med äggbåtar med god aptit under tiden som föräldrarna chockade försökte få i sig sina egna portioner samtidigt ta in insikten att alla barnen fick i sig näring samtidigt genom att äta spenatsoppa.

lördag 19 februari 2011

Snor

Selma nyser. Rakt ner i kaksmeten.
- Håll för munnen. Försök att inte nysa häråt, förmanar mamma.
- Men jag blundade!



















Snorigt värre är det här.

torsdag 17 februari 2011

Min man har också en dyr hobby.

Jo, förresten. Jag råkade shoppa lite dockskåpsmöbler på tradera igår kväll (typ natt) också...

Trummor och såna där musikgrejer är minsann också jättedyrt. Så det så.

Ny dag - nya tag

Hobbyfärg. Idag har jag grundmålat två rum. Övre ateljén - den med snedtak och takfönster. Och rummet under - är det kanske ett badrum? Måste man ha badrum?

Tapetval är en trevlig bit. Många trevliga tapeter har jag. Och man kan alltid fixa fler. Tänkte nog bara köra med fondväggar och resten vitt - som Jenny. Och tänk att jag hade glömt att Olga har ett dockskåp som hon leker med.


Funderar lite på hur starka mina band blir till dockskåpet. Kanske kommer jag ha svårt att slita mig ifrån det? Kommer jag verkligen kunna klara av att ge det till mina barn när jag har lagt min själ i det? Hur gör man som surrogatmamma egentligen?


Dagens lärdom: Om man går ut i kylan i trädgården för att spreja en trappa med vit illaluktande färg genom att hålla trappan i vänsterhanden och spreja med höger då kan det vara smart att ta av sig vigselringen innan.

Plötsligt så händer det

Det kan vara bra att lägga undan pengar för att i ett krisläge kunna laga tvättmaskinen.

Det kan vara bra att i så fall lägga undan pengarna någon annanstans än i fickorna på byxorna i smutstvätten.

. . . . .

Just upphittat: Tjugofem kronor (25:-) i pumpen bakom rensluckan. Kanske inte det bästa stället att spara pengar. Till och med banken har högre ränta.

onsdag 16 februari 2011

Pet-i-mat-konstant

För några veckor sedan bestämde sig Einar, snart fem år, för att han inte tyckte om köttfärssås.
- Jag tycker INTE om köttfärssås. Jag ska BARA ha pasta!
Helt plötsligt.

Och den linjen har han hållit i över en månad. (Vi äter uppenbarligen denna rätt några gånger på en månad. Snacka om brist på fantasi!)

Idag var mamman hemma ensam på kvällen då maken var och repade. Hon bestämde sig då att plocka två lunchlådor till middag åt henne och de två små barnen. (De stora är ju bortresta med mormor och morfar.) Och självklart så hittade hon ju två lådor med pasta och köttfärssås.

När lådorna väl var tinade lite grand tog den ömma modern med god framförhållning och pillade loss ett gäng pastaskruvar och sköljde dem i vatten för att de skulle vara fria från den förhatliga såsen. Resten av pastan fick tina tillsammans med köttfärssåsen till en vardagssörja värdig en småbarnsfamilj en onsdagskväll.

Fram med röran på bordet. Och den renade pastan i en skål vid sidan om.

Då. Out of the blue. Helt oberäkneligt.
Einar tittar i skålen med köttfärssåsmedpastaröran. Skrockar för sig själv och säger glatt:
- Det DÄR är ju inte köttfärssås!
Han slevar upp några stora skedar och börjar äta med god aptit.

Modern tittar häpet på. Men hon stänger den förvånade munnen när gnäll hörs från bana två. Selma tre och ett halvt.
- Jag vill inte ha den såsen. Pastan är kletig.
Mamman slevar snabbt upp den pastan som inte är förorenad av köttfärssåsen till yngsta dottern istället.


Kontenta: Summan av pet-i-maten är konstant. Typ ett barn. Förmodligen alltid.

Sprejproblem

Problem:
Sprejfärgen rinner. Fastän jag sprejar tunt tunt. Måste jag ha väggen vågrätt? Det blir ju ett himla kånkande.

Färgen fäster inte i skarvarna. Varför?

Färgen fäster inte på vissa ställen på väggarna. Förmodligen där det suttit tejp eller något annat krafs.

Färgen luktar mycket. Jättemycket. Och det är dyrt att vädra när det är minusgrader. Och kallt.

Färgen är MYCKET brandfarlig. Det upptäckte jag en stund efter att jag börjat spreja - i pannrummet!

. . . . .


Jag som trodde jag var smart när jag köpte sprejfärg. Hm. Jag kanske får prova något annat.


. . . . .


Och jo, om du undrar så stavar jag sprej just sprej. Och jag skriver tejp och jos också. För jag bor i Sverige.

En ny värld


Igår tog jag ner dockskåpet från vinden. Jag gav mig själv tillåtelse att ta fram det efter att skrivit färdigt två tredjedelar av omdömena. I morse blev jag klar med de sista omdömen och nu har jag börjat fixa och trixa. Dockskåpet är dock större och sjabbigare än jag kommer ihåg. Mycket större.

Dagens inköp: Vit sprejfärg. Några tapetprover. Tapetklister. 
Har redan hemma: Svart sprejfärg. Många tapetbitar. Annat klister.
Finns troligen någonstans på vinden: Dockskåpsmöbler.

Dagens problem: Var sprejmålar man ett gigantiskt dockskåp i ett trångt, övermöblerat radhus från 40-talet?

tisdag 15 februari 2011

Lovångest

Gahhh. Det var så himla mycket jag ville göra när jag har några dagar ledigt. Men jag är redan stressad för att jag inte hinner det jag vill och för att jag kommer att vara besviken när veckan är slut och jag inte har målat och tapetserat något dockhus eller klistrat in foton i album eller åtminstone städat ur kylskåpet.

Jag måste ju jobba! Jag har en massa omdömen att skriva och jag drar på det in i det längsta och tänker att strax ska jag börja... jag ska bara fixa några foton först och kolla om någon har bloggat och se lite fotokurs och slänga i en tvätt och blogga lite. Men.... Gör något! Sparka mig i ändan! Jag vill vara produktiv!

. . .

Ok. Inget mer bloggande, bloggläsande eller fotofix förrän omdömena är klara. Och inget bloggande om jag inte har något produktivt att visa upp. Nu ska ni se att det kommer att hända grejer!

. . .



lördag 12 februari 2011

Blå himmel och sol

Några bilder från lördagens lilla lekplatsutflykt. Äntligen sol och blå himmel samtidigt som alla är friska!







Och nu lördagkväll. Melodifestival.
Naturgodis och rödvin.

Vad är det som är så natur med naturgodis förresten?

Många år kvar

Fredagkväll i soffan. Filmtajm och chips..
Selma:
- Tingeling kan flyga.
Pappa:
- Hon är älva. Om man är älva kan man flyga.
Selma tänker länge.
- Jag är tre...

måndag 7 februari 2011

Översvämmat

Tänk hur det var innan internet... Var fick jag inspiration ifrån egentligen?

I min hjärna snurrar just nu massor av presumtiva projekt. Just nu inspireras jag av...

... Effys tapetlapptäcke, så himla fint. Undrar var jag skulle kunna ha det någonstans.

... k:s osamlade tankar och funderar på att köra en detox under sportlovet.

... dockhuset som Jenny har målat! Så himla fint - och vi har ett likadant på vinden! Jag anar ett projekt :)

... Anne-Grethes hålkamera - en kakburk. Visst vore det kul att testa att göra en hålkamera!?

... Minnas Hud. Jag vill fotografera mer hud. Måste få maken att ställa upp.

... Lindas fina loppisfynd och den roliga lådhyllan hon tipsar om. Det måste bli mer loppisshopping!

Puh. Min hjärna svämmar över. Tur att det är sportlov nästa vecka.

lördag 5 februari 2011

Bagatelle

Vi hade tänkt att röja på vinden. Eller åtminstone städa. Lite i alla fall. När man har barnvakt vill man ju passa på att fixa saker.
Men maken ville bara visa mig lite av det nya musikprogrammet. Och så hade jag grävt fram gamla noter. Nu när vi har plockat fram vårt elpiano. Och jag hade hittat min gamla kompis Beethoven. Och det var ju jättekul. Så efter att jag spelat piano fick jag spela både kontrabas och cello. På pianot. Tänk vad man kan göra när man har en sladd mellan datorn och pianot! Lyssna gärna.


Nu - rödvin och polly.

fredag 4 februari 2011

Löftena

Jag minns det där med nöd och lust. Och det där tills döden skiljer oss åt. Men jag minns inte att jag lovade att älska honom när han ser ut som Pippi Långstrump.


Men det gör jag ju. Galet va?

Dagens uppgifter

1. Fotografera självporträtt. Ett måste när man har fjärrutlösare. Får försöka fixa i ordning lite kul bakgrund också.

2. Träna panoreringar. En uppgift från fotografikursen. Om någon ser människor som försöker följa rörliga föremål med kameran så går de nog samma kurs som jag. Jag tänkte specialisera mig på buss 58 och 59.

Tur att jag vabbar och sonen är tillräckligt pigg för att orka med en fotograferande mamma.

Och så är det ju fredag också. En trevlig middag ska jag väl försöka få ihop. Jag har ju fått flera trevliga tips från förortsvillan den här veckan. Lite tvätt och städ ska väl jag kunna få till också...

torsdag 3 februari 2011

Lite lycka i förkylningstider

Jättejättekul.


Pappan är lycklig över att äntligen fått plats med elpianot i hemmet igen och fått det ihopkopplat med ljudkort och dator.
- Nu kan man spela trummor på pianot! utbrister han euforiskt.
Och dessutom kan man spela piano och se det som man precis har spelat i notform. Coolt.

Mamman läste i kamerahandboken om en fjärrutlösare till kameran och hittade en till det facila priset 79 kronor. Precis ett dygn efter beställningen landade den idag i brevlådan. Hur kul kan det vara att ta kort med fjärrutlösare, undrar kanske du.
- Jättejättekul, är svaret.


Så trots alla smittor, bakterier och virus som härjar runt i familjen så är livet härligt.

onsdag 2 februari 2011

Att hålla tag i

Selma:
- Jag kan stå på ett ben i trappan utan att hålla i mig!
Familjen ser förskräckt ut.
- Du behöver väl inte stå på ett ben i trappan! Gör inte det.
Einar vill bräcka syrran:
- Jag kan stå på ett ben länge, utan att hålla... balansen!