Jag har höstlov. Har skrivit massor med omdömen inför utvecklingssamtalen. Tar typ hundra gånger längre tid än jag trodde. Som vanligt. Och så har jag varit på vårdcentralen två gånger och hos tandläkaren en gång.
Känner mig lite frusterad så att säga. Jag skulle ju hinna ta det lugnt och måla och mysa och sånt. Pricken över i var i onsdags när jag och Selma hade varit på vårdcentralen och vi kommer ut till parkeringen precis när en pojke som sitter i bilen bredvid vår smäller upp dörren i vår bil.
- Oj, din pojke gjorde just ett märke i vår bil, säger jag till farmodern som kommer från parkeringsautomaten. Tanten tittar.
- Jamen, det blåser ju så. Det var inte hans fel.
- Öh? Det spelar ju ingen roll.
- Men kolla du har ju massor av märken på bilen redan. Kolla här!
Tanten pekar åt alla håll och fortsätter:
- Och du står ju jättenära linjen.
- Jag står innanför linjen.
- Men jag har ju en hyrbil! utbrister tanten då.
Efter denna spännande händelsen drar jag vidare till apoteket för att hämta antibiotisk salva till den lilla svinkoppshärden (även kallad Selma), väntar i receptkön alltför länge för en mor och dotter som inte hunnit äta lunch innan jag får reda på att den salvan inte finns inne och att de inte kan säga om den finns på apoteket närmare mig för det är ju inte samma kedja...
Igår blev i alla fall livet lite roligare då vi drog till Botaniska trädgården för en mysig utflykt...
... tills Selma sekunderna efter fotot råkade glida ner med ena benet i dammen!
