Einar stansar fjärilar.
- Mamma, jag tänker att om vi klistrar alla fjärilarna på varandra så kan vi bygga ett garage.
- Hur menar du?
Einar förklarar och mamman förstår att han tänker sig fyra stolpar med sammanklistrade fjärilar. Stolparna bildar hörnen som håller upp taket på ett hus. Einar måttar garaget ungefär en halvmeter högt.
- Men det blir ju jättemånga fjärilar. Säkert flera tusen!
Mamman tänker "Det går ju inte!" men håller igen. Om man vill ha kreativa och entreprenöriella* barn kan man ju inte säga att det inte går.
- Okej, vi provar. Men du måste stansa jättemånga så limmar jag med limpistolen.
Einar stansar med frenesi. Mamma limmar så fingrarna glöder. Bokstavligen. Nästan.
Efter en timme orkar de inte mer. Mamman funderar och räknar snabbt. Drygt 400 fjärilar, tror hon. Puh.
Sedan limmar de på golv och fixar ett tak. Och Einar är så nöjd att han studsar och mamman är glad att hon hjälpte till trots att hon inte trodde riktigt på idén. Och att garaget bara blev 2 cm högt har ingen som helst betydelse.
Så lärde sig mamman något på lördagsförmiddagen.
*entreprenöriella - ett poppis ord i den nya läroplanen :)