söndag 15 juli 2012

Västkustskt

Som den västkustbo man är och alltid har varit så borde man ju vara indränkt i saltstänk sedan barnsben. Men så är inte fallet. Jag har tillbringat alla somrar när jag var liten i en stuga vid en liten insjö (den finaste insjön) och upplevelsen av havet har väl varit mest från Danmarksbåten...

Sedan några år tillbaka har vi hälsat på några dagar varje sommar hos våra vänner som har stuga utanför Lysekil. Och det är så där västkustskt som det bara kan vara med allt vad det innebär -  krabbfiske, båt, klippor, makrillar, salta vindar, maneter - lika fint varje år.

Kvällsol, bohusländska klippor och hud. 
En fantastisk kombination.

Hållö fyr, Smögen.

Man kan liksom inte låta bli att springa och hoppa 
på de där klipporna.

Smögen.

 Tre femtonåriga tjejer släpptes ut i motorbåten och kom in med den 
här fångsten. Och stora leende.

Föräldrarna som spanat efter båten och ringt några... hrm... 
gånger var minst lika glada.

Maneter är ju fantastiskt spännande.




1 kommentar:

  1. Min man och jag var just på en resa. Jag pratade om dig där. För att du inspirerat mig till ett fotoprojekt. (Kolla i min blogg). Och så pratade vi om den fina hänglåsbilden och sådär. Och så sa vi att det skulle vara kul att träffas. Och så går jag in här och ser att vi varit på samma ställe samtidigt. :-)

    SvaraRadera