Att byta jobb.

Jag har bytt arbetsplats en gång förut. För tretton år sedan. Det blir liksom en stor grej om man bara byter var trettonde år.

Att byta jobb är ju mycket mer än att få nya arbetskamrater i en ny byggnad. Och ändå är ju bara det en stor grej.

Först ska du ska hälsa på alla, försöka att lära dig namnen på dem, försöka räkna ut var de har sin arbetsplats och vilka de hör ihop med. Alla kommer att veta ditt namn och du kommer att blanda ihop deras. Hjärnan på högvarv varje gång du kommer in i personalrummet.

Att hitta i en ny byggnad. Min nya byggnad är uppbyggd lite som Ikea - ni vet, det finns en väg som man går för att gå igenom alla avdelningar. Men de som har varit där ett tag har hittat smygvägarna, genvägarna, mellanvägarna. Jag går liksom yttervarvet hela tiden.

När du har koll på de där grejerna börjar nästa jobb.  Du måste lista ut vem som har vilken funktion. Förhoppningsvis har man koll på vem som är chef - om det är hen som har anställt dig. Men de andra då. Om du behöver en nyckel till en särskild dörr, vem frågar du då? Om du inte förstår hur du gör ett skicka-till-alla-mejl? Vem vet vilken kod du ska skriva om du behöver beställa material? Vem ska du betala för att få gå med på personalfesten? Vem vet var det finns häftmassa?

Man kan inte lära sig allt på en gång. Man för gör sina missar. Som att bli fast i hissen - man har nyckeln in i hissen, men taggen på nyckelknippan har inte fått behörighet till att åka med den. Eller att öppna dörrarna igen. Tur att man har mobiltelefon.

Och sedan kommer det svåraste - att lära sig de dolda, osynliga reglerna. Vad tar man upp på APT - eller vad tar man INTE upp på APT? När är det okej att vara lite sen - eller viktigare: När är det inte okej att vara sen? Vad får man skämta om? Och måste man vara med i tipsligan?

Och utöver allt det här nya så ska du hinna med dina arbetsuppgifter också!