Einar och jag ritade tillsammans häromdagen. Först ritar jag en trekant som luva. Och sedan han. Sedan ritar jag en halvcirkel som ansikte. Och sedan han. Sedan ritar jag små runda öron. Och sedan han. Och så vidare.
Einar blir jättenöjd.
Mamma blir missnöjd och tycker att Einars tomte och julgran har mer charm och naturlighet än hennes.
Hur hittar man tillbaka till en 4 1/2-årings tecknande?
Jag blir helt mållös. Hur ska min lilla 3 1/2-åring kunna komma till den där nivån på ett år? Han ritar inte ens huvudfotingar än... Vilken konstnär du när!
SvaraRaderaK: Stackarn. Han är hårt skolad av mamma bildfröken. Hu ;)
SvaraRaderaJag håller med dig, hans är mycket finare ;-p
SvaraRaderaLinda: Ja men visst är det så! :D
SvaraRaderaHej Lena. Jag gillar dig jättemycket,men din sons bild=charmigare.
SvaraRaderaRoligt att se fotografens fötter (ha ha). /helena
Hej Lena! Det är precis det här som barnen har, och som vi vill återerövra. Picasso förstod att det var det han sökt med sitt konstnärsskap. Till slut kom han tillbaka och kunde åter måla som ett barn. Tack för julkortet, jättefint! Kram, Bisse
SvaraRadera